Försäsongsträning

Aika har följt med på några joggingrundor nu när säsongen närmar sig. Så länge temperaturen är under 15C så funkar det bra. Ibland sackar hon så att man tror hon tagit slut, men sen kommer något spännande i nosen och då är det fullt drag igen.

Bock och hjortjakten har hittils resulterat i två grävlingar så det borde ju finnas jaktbart vilt kvar till premiären. Frågan är bara om man ska ta hela dagen ledigt den 1e oktober eller om det räcker med en halvdag.

Rådjur nummer två

Efter ett lite längre drev än tidigare fick Aika en liten bock i pass. Även denna gång var det första rådjuret för skytten. Riktigt roligt. Särskilt eftersom Aika tittade på två olika rådjur utan att jaga förra gången vi var på jakt.
Får se hur det går på annandagen. Om snön tillåter.

Tre viltslag på tre helger

Idag har Aika jagat skogshare. Förra helgen satte hon efter en kapital dovhjort och helgen före var det rådjur. Undrar vad det blir nästa helg? Hon driver fortfarande korta tider och hon håller sig gärna nära husses stövlar. Men det blir bättre och bättre för var gång.

Polletten har trillat ner!

Moster Majken, markens mästare

Aikas moster Majken (Whistlewoods Ginger Gold) visade hur Fouve-jakt ska gå till. Efter 30 minuters sjungande buktande drev gick ett smaldjur i pass. Fantastiskt. Aika däremot har inte riktigt fattat galoppen. Men vi ger henne tid och räknar med att det kommer.

Majken är Aikas helmoster, samma föräldrar men inte samma kull som Aikas mamma. Hon har tidigare bott i Värmland men bor nu i samma lilla by som Aika och jagar dessutom i samma jaktlag. Riktigt roligt. Majken har tidigare inte haft möjlighet att jaga. Nu har hon dock visat att takterna finns. Hennes livs första jakt slutade med ovan nämnda smaljdjur samt ett drev som drog ut ur marken, vilket hon avbröt och gick åter på egen löpa till en salig husse...

Vi har en spårhund

Då har vi gått viltspårprov anlagsklass. Som hon spårade Aika. Lugnt och metodiskt, inte med nosen direkt mot backen då spåret inte legat så länge. Men hela tidan utan att dra i linan. När det blev svårare tryckte hon ner nosen och sniffade kraftigt ett par gånger sedan var det taktfast vidare. Tyvärr var vi så inne i spårandet att vi missade spårslutet och följde spårläggarens återgång. Efter en stund började jag fatta att nått var fel så jag visade tillbaka henne men det vart inget vidare så det blev underkännt. Men jag är helnöjd med hur hon spårade. Känner mig trygg i att hade det varit skarpt läge så hade hon hittat djuret.

Very Good

Idag var vi på utställning i Norrköping och Aika var Very Good. Husse har dessutom varit i skogen och skaffat lite mer klövar till spårövning... Anlagsprov ska avläggas nästa helg.